Jag är på sjukt konstigt humör för tillfället. Tankarna snurrar runt i mitt huvud, om allt och ingenting.
Jag försöker att tänka positivt men de negativa tankarna tar över dessvärre,  så är det ibland.

Läste en grej på en fd. väns blogg igår och det är det som satt igång mina tankar.

Lärde känna henne förra hösten och har umgåtts rätt mycket med henne nu det senaste.
Jag har upplevt oss som rätt nära vänner och trodde att hon kände likadant. Men efter det hon skrivit om mig i sin blogg vet jag att hon bara utnyttjade att jag brydde mig om henne och det är fan inte okej någonstans.

 

Jag har brytt mig om henne sjukt mycket för vet att hon mår dåligt. 
Hälsade till och med på henne när hon var inlagd på akuten och vad får man för det ? Ingenting.

Följde med henne på konsert i somras och såg ett band jag inte ens gillar. Fick jag något tack ? Nej.

 

Kan inte förstå hur dum jag varit som inte fattat att hon bara utnyttjat mig.

Hon går in med inställningen att alla kommer lämna henne, sedan hittar hon något hon kan klaga på och som gör att hon kan lämna personen när den mår som sämst/är som svagast, om personen i fråga inte lämnar henne först vill säga.

 

Det är inte lätt att umgås med någon som mår så psykiskt dåligt. Och det blir inte lättare om man är som mig och tar åt sig så mycket av hur andra mår osv. Har blivit helt förändrad på grund av att jag umgicks med henne men jag ska ta mig upp igen! Jag vet att jag är starkare än såhär, måste bara bearbeta det hela först.

 

Just nu orkar jag inte bry mig om det händer henne något, det känns hemskt att skriva så, men så är det.
Hon har fått mig att må så jävla dåligt och hon lämnade mig när hon visste om att jag mådde som sämst.

 

Sättet hon sa upp vänskapen på gör mig bara mer förbannad och att hon inte accepterar att jag vill prata om det öga mot öga, utan bara ignorerar mig istället, det vill jag inte ens tänka på. Det är inte okej.
Har man en åsikt ska man kunna stå för den också oavsett hur konflikträdd man än är.

 

"Vår vänskap var kortvarig, och inte särskilt minnesvärd. Jag har några minnen ifrån det hela, men inga stora jag kommer minnas om några år. Och när man inte klickar med någon, så är det heller ingen idé att vara vän med den. Det måste vara en ömsesidig vänskap, och det var inte denna." 

 

Hon har tydligen inte menat ett ord hon sagt till mig utan ljugit mig rakt upp i ansiktet. Förstår inte hur man ens kan med att säga saker man inte menar och just nu känner jag mig bara så dum som gått på allting, som blivit så lurad.

Åh, vilken lättnad att bara kunna skriva av sig här. Det känns lite bättre nu och som sagt: jag ska ta mig upp igen! Jag är mycket starkare än såhär..