Allt började så bra mellan oss. Vi blev snabbt bästa vänner du och jag.
Vi träffades minst en gång i veckan och jag kände att jag kunde prata med dig om precis allt. Och du förstod mig!
Vanligtvis har jag väldigt svårt att öppna mig inför folk, men när jag träffade dig var det annorlunda.

Jag kommer så väl ihåg första gången vi träffades. Vi skulle ner till 'strömmen' båda två. Tim, jag och några andra skulle in på Oden för att göra något, minns inte exakt vad, men det är inte så viktigt heller. Tim & de andra hade ju träffat dig förut, så de gick fram till bänken där du satt och presenterade dig för mig och sedan joinade du oss. Jag tänkte direkt att "det här var en snäll tjej, henne vill jag lära känna" och så blev det också. De första gångerna vi träffades var på 'strömmen', vi bytte nummer och pratade om att göra något utöver 'strömmen'.

Vi hördes av då och då och bestämde oss för att träffas "utanför strömmen". I början blev det mest en massa missförstånd, vi hade svårt att hitta dagar & tider då det passade oss båda. men till slut lyckades vi planera in det bra och vi träffades helt själva. Det kändes himla bra, för vi kunde verkligen prata om allting! Och dessutom förstod vi varandra så bra.

Åren gick och vi lärde känna varandra bättre & bättre för varje gång vi träffades. Vi började planera saker som vi skulle hitta på tillsammans. Vi hittade på precis allt man kan tänka sig, och snart upptäckte vi att vi hade mycket gemensamt, bla så gillar vi båda att gå på spelningar osv. Vi har gått igenom sjukt mycket tillsammans. Skratt & gråt, långa telefonsamtal, festivaler, spelningar, mysiga hemmakvällar, tågresor, utflykter och massa annat! vi har haft både bra & dåliga stunder. Vi har haft våra bråk, men alltid blivit vänner igen.

I början hörde vi båda två av oss till varandra, men nu känns det som att det alltid är jag som ringer. Det är alltid jag som frågar om du vill göra något. Det är alltid jag som skickar sms & frågar om du vill följa med på spelningar, eller bara ha en hemmakväll. det är alltid jag som ringer/skickar sms och frågar hur du mår. Jag är trött på att det är så här nu. Du kallar mig din "bästa vän", men du kan inte höra av dig till mig, det sårar mig väldigt mycket ska du veta.

 


(bilder från http://weheartit.com/)

/ E