[random bild, bara för att]

Det är helt sjukt hur fårt någonting kan gå från att ena dagen vara så bra, till att nästa dag vara ett rent helvete. Häromdagen kände jag mig lycklig för första gången på väldigt länge! Och idag mår jag skit och vill bara försvinna härifrån. bort från allt. Jag känner mig svag. Och det känns som att allt, precis allt håller på att gå åt helvete.

När jag vaknade imorse hade jag ångest och på en skala 1 - 10 var den helt klart på 10. Jag gick ändå upp i tid så att jag skulle hinna till lektionen. Försökte få i mig något att äta MEN det var hopplöst. Gick upp och la mig i sängen och somnade om istället. Tänkte gå på lektion nr 2, men jag sov bort den. Vid halv elva tog jag i alla fall bussen till skolan och gick på samhällskunskapen. det blev för mycket för mig så jag åkte hem och sjukanmälde mig istället! Jag är stolt över mig själv för att jag tog mig till skolan, men samtidigt är jag så jävla besviken på mig själv, för att jag åkte hem igen. FAN! Jag som skulle visa alla att jag är stark. Allt bara faller ihop.

Och något som inte gör saken bättre är att jag och D (vill inte nämna hans namn här, för det är han inte värd just nu) inte längre är vänner. Vi har sårat varandra väldigt många gånger och förra veckan var det den absolut sista gången. Vi båda var hemma från skolan och han dök upp hemma hos mig. När han väl stod här utanför min dörr fick jag panik! och jag släppte inte in honom :c. Jag bröt ihop totalt och han sa att jag hade fått min chans! Men jag sumpade den :/. Fast och andra sidan gjorde han precis samma sak och han lovade mig till och med att vi skulle snacka om det. När han stod här utanför hade vi inte bestämt att vi skulle träffas och snacka, så det var faktiskt skillnad. Antar att det var lika bra att det hände. För jag tror inte att någon av oss vill ha det som vi har haft det sen i somras :/ jag vill i alla fall inte det! Vet inte hur jag känner för honom längre...
Just nu önskar jag bara att vi kunde snacka. För D om någon förstår mig verkligen! vi är för lika, men samtidigt så olika.

Wellwell. ska inte skriva mer om det nu. nu vet ni i alla fall vad som har hänt. eller, en liten del av det som har hänt. Kände bara för att skriva av mig.

Lite senare ikväll ska jag träna. Ska köra Bodycombat och jag hoppas verkligen att min ångest går över. Det lär den göra, för Bodycombat är ett utmärkt pass att ta ut sina aggressioner på! det är ett kampsport-pass skulle man kunna säga.

/ E